Endast en av fyra unga upplever att de har ganska stora eller stora möjligheter att påverka samhället. Nästan en halvering från 2019

En majoritet bland unga, 56 procent, uppger att de lider av ängslan, ångest eller oro. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 procent uppger psykiska symtom.

52% av unga oavsett kön och socioekonomisk områdestyp tror inte att de behövs i det svenska samhället.

Eleverna anser ofta att skolan inte tar hänsyn till de förslag som presenteras från t.ex. elevråd eller elevstyrelser, antingen p.g.a. bristande resurser eller därför att barn och unga helt enkelt inte tas på allvar eller inte ges mandat att tycka till om eller bestämma i viktiga frågor. Elevernas misstro mot den formella demokratin i skolan visar sig också i attityderna mot formell demokrati i samhället. Om demokrati endast ses som form, och inte som innehåll, undergrävs förtroendet för demokrati som värde.

Majoriteten av alla unga tror att samhällets framtid är mörk eller ganska mörk. Bara en av fem ser ljust eller ganska ljust på samhällets framtid. Dessutom tror allt färre att deras generation kommer att få det bättre än föregående.

En majoritet bland unga, 56 procent, uppger att de lider av ängslan, ångest eller oro. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 procent uppger psykiska symtom.

Att vara delaktig och ha stort inflytande har stor betydelse för en persons utveckling. Möjlighet att kunna påverka ger ett större självförtroende och en känsla av att man som människa är värd något, att man har en åsikt att tillföra och att det går att förändra.